Vid äldre norska vattenkraftverk leds vattnet ofta i rörledningar ner till turbinerna. De här rören, med fallhöjden 385 meter, vid det tidigare Tyssedal kraftverk på det norska Vestlandet var när de byggdes för drygt hundra år sedan de största i världen.
Wikipedia

Vattenkraften mer värd än vindkraften

Är all el lika mycket värd? Enligt flera studier kannibaliserar vindkraften på sig själv i takt med att vindkraftsanläggningarna inom ett elområde blir fler. Ju mer vindkraft i kraftsystemet, desto lägre blir priset för vindkraftselen, förutsatt att elen säljs på spotmarknaden.

För en vattenkraftägare som kan magasinera sitt vatten ser ekvationen annorlunda ut. Även om vattenkraften trängs undan av vinden, som inte har någon marginalkostnad, så kan det löna sig att spara på vattnet vid lågt elpris, för att i stället köra för fullt när elpriset är högre.

Samtidigt är det en fördel för vindkraften att vattenkraft finns med i kraftsystemet, då vattenkraften minskar kannibaliseringseffekten, enligt en studie av energiekonomen Leon Hirth (Energiforsk 2016:276) med exempel från Sverige. Marknadsvärdet av el från vindkraften avtar visserligen med ökad andel vindkraftsproduktion, men värdeförlusten sker i en långsammare takt om kraftsystemet innehåller också vattenkraft.

Till exempel jämfört med Tyskland är en MWh el från vindkraft värd 18 procent mer i Sverige, tack vare vattenkraften.

 

En beräkning nyligen av Anders Lie Brenna, redaktör på norska Europower, bekräftar bilden. Brenna jämförde produktionsvärdet för vattenkraftselen och vindkraftselen under årets alla 8 760 timmar år 2021 baserat på priserna i de fem norska elområdena. Det gav riktvärdet att vindkraftselen, sammanräknat för hela Norge, fick 10,9 procent mindre betalt per kilowatttimme än elen från den magasinerade vattenkraften.

Det behöver hållas i minnet att en stor del av vindkraftselen säljs baserat på långa kontrakt och att även vattenkraftverken har prissäkrat en del av sin produktion. Med andra ord visar siffrorna inte vad elproducenterna verkligen fick betalt, utan anger vad elproducenterna skulle ha fått, om all el hade sålts på elbörsen.

En tydlig trend är att prisskillnaden ökade ju större andel av elen i elområdet som producerades med vindkraft. I det vindkraftstätaste norska elområdet Mittnorge (NO3), där vindkraften står för 30 procent av den installerade effekten, var skillnaden på helårsbasis 18,7 procent till vattenkraftens fördel. Alltså i paritet med resultatet i Leon Hirths studie.