Ännu för några år sedan betydde en cancerdiagnos det samma som en smärtsam väg mot en säker död inom en nära framtid. Under de senaste decennierna har en rad vetenskapliga upptäckter och nya medicinska metoder gjort att en stor del av cancerpatienterna i västvärlden numera faktiskt blir friskförklarade. Detta gäller också för melanompatienter, som tidigare hade mycket dåliga odds.
”För tio år sedan fanns det ingen fungerande metod för att permanent bota melanompatienter. Dödligheten var stor, men med hjälp av immunterapi har nästan hälften av våra patienter under de senaste åren blivit helt friskförklarade med en mycket skonsammare behandling än cellgift och strålbehandling”, berättar Robert Andtbacka, professor på Huntsman Cancer Institute i Salt Lake City, världens ledande institut inom immunterapi med olika sorters virus.
Melanom är den typ av cancer som har flest genförändringar och är därför svår att upptäcka för kroppens immunförsvar. När melanom etablerat sig, sprider den metastaser till olika organ i kroppen, som lungor, lever eller hjärna.
En av immunterapierna innebär att man sprutar in ett modifierat virus direkt i tumören. Viruset är ofarligt för kroppen men gör att kroppens immunförsvar reagerar och angriper hela tumören. Även metastaser som spritts från melanomtumören blir identifierade och förintade av immunförsvaret. Biverkningarna av sprutan motsvarar de biverkningar som kan uppstå efter en spruta med influensavaccin – en lätt, snabbt övergående feber.
”Den här metoden har fullständigt förändrat cancerbehandlingen och vi kan se fram emot en större chans för allt fler patienter att bli friska från melanom. Samtidigt fortsätter fallen dessvärre att öka lavinartat eftersom folk ännu inte skyddar sig tillräckligt bra mot solen.”
Viktigt med rätt diagnos
I takt med att melanomfallen ökar blir det allt viktigare att snabbt hitta rätt diagnos och rätt behandlingsform.
”Varje patient och varje tumör är unik, och för oss läkare är det viktigt att vi har en reservplan om det visar sig att en viss behandlingsform inte biter på tumören. Det gäller att inte bränna broar som kan behövas senare i behandlingen.”
Han ger ett exempel på en före detta patient, en 55-årig man som hade melanom på läppen.
”Efter fem månader konstaterade vi att vi inte fått önskat resultat med den första behandlingen. Då bytte vi till en annan i kombination med strålbehandling, vilket inte heller träffade rätt på tumörens profil. Med den tredje virusbehandlingen lyckades vi och han blev fri från sitt melanom.”
En annan framtidsutmaning blir av ekonomisk art. Behandlingarna är dyra och specialsjukvården kräver stora resurser jämfört med primärvården.
”I synnerhet när det gäller specialistvård ligger USA en bra bit före Europa och Finland. Det är delvis en fråga om pengar och politiska prioriteringar, men varje gång jag kommer till Finland påminns jag också om att amerikanska forskare faktiskt jobbar mycket hårdare”, säger Andtbacka som själv arbetar 80–90 timmar en normal arbetsvecka.
