Ska detta tolkas som ett trendbrott? De sexton som lämnade motionen i Helsingfors stadsfullmäktige representerar åtta olika partier. När Petrus Pennanen inför fjolårets kommunalval gjorde ett första upprop om fjärrvärme av kärnkraft, fick han stöd av över etthundra kandidater på olika orter.
Till yrket är Petrus Pennanen it-entreprenör och företagsledare (i företaget Leiki), med patenterad teknologi för så kallade rekommendationssystem baserat på automatiserad innehållsanalys av webbplatser.
Till utbildningen är han doktor i kärnfysik, enligt ett personporträtt i Ny Tid ”med stor sannolikhet den intelligentaste och mest naturvetenskapligt präglade politikern i hela stadsfullmäktige”.
Petrus Pennanen uttalar sig bland annat så här i energifrågorna:
”Jag har ingenting emot att man bygger solpaneler på alla hus, men de fungerar endast då solen skiner. Det stora problemet med vind och sol är att det inte finns tillräckligt med lagringskapacitet. All världens ’elonmuskar’ får säga vad de vill, men om vi i dag gick över till att använda bara vind- och solkraft, skulle hela världens kombinerade lagringskapacitet räcka för vårt energibehov i tre minuter.”
Någon vän av biomassa som energikälla är Petrus Pennanen inte heller. Hans argument är att skogsavverkning är till skada för biodiversiteten, att koldioxidutsläppen från biomassan inte är förenliga med klimatmålen och att de småpartiklar som uppstår innebär hälsorisker.
Fjärrvärme av kärnkraft är ingen ny diskussion i Finland, men den typ av kärnkraft Petrus Pennanen förespråkar är ny, nämligen små (10-300 megawatt) uran- eller toriumdrivna reaktorer av SMR-typ (Small and Modular Reactor), lämpade för serietillverkning, ”längst framme verkar ligga kinesiska Pebble Bed- eller amerikanska NuScale-reaktorer”.
Det är reaktorer som inte kräver bränslestavar eller vatten under högt tryck eller skyddande stålkonstruktioner, bara en saltblandning för kärnreaktionen, som släcker ner sig själv, om något skulle gå fel. Hela anläggningen kunde transporteras med långtradare och fraktas bort för återvinning efter att den tjänstgjort färdigt, som Petrus Pennanen beskriver saken.
Han anser att hans förslag i stort sett tagits emot sakligt.
”VTT fann i en utvärdering nyligen att småreaktorer kan vara lönsamma. Energiföretaget Helen har lovat ta med småreaktorer som ett planeringsalternativ, när man söker ersättning till kolet. Strålsäkerhetscentralen STUK har börjat utreda om småreaktorer som släcker ner sig själva kan få mindre stränga regelverk än traditionell kärnkraft.”
Dessvärre, säger Petrus Pennanen, kvarstår grundproblemet, nämligen de bilder människor har i sina huvuden:
”Så fort ordet kärnkraft nämns, ser människor framför sig Tjernobyl eller mastodontbyggen som Olkiluoto 3. De små reaktorerna är rena motsatsen till det. Problemet är pedagogiskt. Vill man ha en utsläppsfri och miljövänlig lösning med hög tillgänglighet finns för Finlands förhållanden inga alternativ som kan tävla med kärnkraften.”
”Den enda hållbara energipolitiken är den som bygger på kunskap”, säger doktorn i kärnfysik, Petrus Pennanen.
