Storskalig vindkraft och solkraft kan producera mycket el och billig el – när vädret så bestämmer. Vid vindstilla och mörker är vindkraften och solkraften däremot värdelösa. Såvida det inte går att lagra den energi som elen är bärare av.
Det gör batterier intressanta, och i synnerhet batterier som kan kopplas till system som kan utnyttja energin flexibelt. Batterier är också högintressanta för den balansering av elsystemet som kontinuerligt behövs. Ett balanseringsbehov som vuxit dramatiskt just som följd av den allt större andelen vind- och solel i kraftsystemet.
Balanseringen hanteras inom ramen för olika typer av stödtjänster, i Finland med Fingrid i den operativa rollen. På nordisk nivå är stödtjänsterna numera en miljardmarknad.
”Och vi har nog bara sett början på den här utvecklingen. Både för att behovet av stödtjänster bara växer, för att batteritekniken utvecklas och för att priset på batterierna pressas ner”, säger Victor Wistbacka, utvecklingschef på Herrfors.
Han är själv initiativtagare till den satsning som Herrfors nu är på gång med: ett batteri vid Herrfors Näts elstation i Oravais kombinerat med en elpanna vid Herrfors värmekraftverk i Ylivieska. Att batteriet och elpannan finns på skilda orter spelar systemmässigt ingen roll.
Kapaciteten på batteriet blir 6,7MW/6,7MWh, vilket uttyds så att batteriet har en effekt på 6,7 MW (lika mycket som en riktigt stor vindmölla) och kan lagra eller ge ifrån sig energi till den effekten under en timmes tid.
Elpannans effekt blir preliminärt 4,8 MW. Om planerna håller, kommer elpannan på plats i sommar och batteriet i början av 2025.
Mia Westerlund, energiprocessutvecklare på Herrfors, berättar att batteriet tillsammans med elpannan kommer att delta på den del av stödtjänstmarknaden som gäller frekvensbalansering, en funktion som blivit allt mer komplicerad i takt med den ökande mängden vind- och solkraft.
”Det fina med kombinationen batteri och elpanna är att elpannan, när den inte stöttar batteriet, kan producera fjärrvärme för Ylivieska. Vi får ett verktyg för en ekonomisk helhetsoptimering baserad på det pris som elen har för stunden och prisnivån på Fingrids balansmarknad”, säger Mia Westerlund.
