Sonja Finholm har skrivit Larsmo IF:s 100-årshistorik, som kom ut lagom till invigningen av den nya idrottsplanen i Holm.
Karolina Isaksson

Idrottsparken i Larsmo kom i mål

Talkoinsatserna går som en röd tråd genom Larsmo IF:s hundraåriga historia. Sportstugan, skidspåren och MTB-banan är resultat av frivilliga krafter som ställt upp för att göra det möjligt att utöva idrott i Larsmo.

Det senaste resultatet av idoga talkoinsatser i Larsmo är kommunens nya idrottspark. Den invigdes i slutet av maj med en dubbelfest. Samtidigt firades nämligen också Larsmo Idrottsförenings hundraårsfest.

”Larsmo har varit den sista kommunen i vår region som inte haft allvädersbanor och vi är så otroligt glada över att ha fått så här fina banor att springa på”, säger Sonja Finholm, juniortränare och medlem i Larsmo IF:s friidrottssektion.

Trippelfest kan man faktiskt kalla det, eftersom Sonja Finholm samtidigt presenterade historiken Mot framtiden – en berättelse om 100 år av idrottsverksamhet, som hon skrivit under vintern.

Hon har hittat ett digert källmaterial från 1900-talets händelser på Lokalhistoriska arkivet i Larsmo.

Karl G Anderson, som var med och grundade föreningen, hörde till dem som förde detaljerade anteckningar om föreningens verksamhet. Det finns också en historik om de första 75 åren, skriven av Gösta Karlsson.

”Lyckligtvis har det funnits flera personer som noggrant dokumenterat det som hänt på 1900-talet. Jag har själv fokuserat på 2000-talet och intervjuat ledare, tränare, talkofolk och aktiva idrottare.”

 

Tävlade på åker
Några tydliga milstolpar finns i föreningens historia. Sportplanen i Holm, som invigdes 1957 med en stor gymnastikfest, innebar ett rejält lyft för idrotten i Larsmo. Före det hade man tävlat på den nertrampade åkern nedanför ungdoms- och nykterhetsföreningens hus Majnäs.

Femton år senare byggdes sportstugan invid sportplanen, delvis med rivningsvirke från Majnäs.

”Sportstugan byggdes också till stor del med Larsmo IF:s talkokrafter och det efterlängtade föreningshuset stod klart 1973.”

När det gäller det idrottsliga sätter Sonja Finholm året 2006 som en milstolpe. Det var året då Larsmo IF:s friidrottare började tävla under sin egen förening i stället för under IF Drott.

”Det fanns många olyckskorpar som påstod att det aldrig skulle gå, men det har visat sig att satsningen var lyckad. Redan när vi tävlade under Drott fanns det många framstående larsmobor och vi har fortsättningsvis fått fram nya talanger.”

Stavhopparen Alina Strömberg skördade nog föreningens hittills största framgång, när hon vann guld i junior-EM 2016.

 

Brist på tränare
Det finns ändå några små moln på himlen ovanför den nya sportanläggningen. En liten förening behöver både flickor och pojkar i alla årsklasser, för att tävla i bland annat den nationella föreningscupen.

”I vissa årsklasser har vi svårt att locka pojkar till friidrotten. Många pojkar väljer bollsporter, även om det bra går att förena friidrott och bollsport.”

Det finns också en ständig brist på ledare inom föreningen.
”Det är svårt att rekrytera ledare inom de flesta grenar, inte minst inom skidskytte där några få ledare gör en enorm insats för ungdomsarbetet.”

Under fjolåret återupplivades cykelsektionen inom Larsmo IF, och därmed har föreningen sex olika sektioner.

”Friidrott är störst, men även inom skidåkning, orientering, skidskytte, motion och cykling är aktiviteten livlig. För att vara en liten förening har vi en bred verksamhet.”

Så nu när planen är invigd är det bara att dra in andan och njuta?

”Att dra efter andan finns inte inom föreningslivet, åtminstone inte inom Larsmo IF. Vi har en sommar full med aktiviteter framför oss och kommer att vara ännu mer motiverade nu när vi har så här fina förhållanden”, säger Sonja Finholm.

TEXT: JOHAN SVENLIN