En knäckfråga i omställningen från fossilt till förnybart är hur överflödig el – när vind och sol producerar mer än behovet för stunden – ska tas om hand.
En lösning är att lagra elen i form av vätgas, och sedan genom olika teknologier utnyttja energin där och när den behövs. I det syftet har Puhuri, med Katternögruppen som största delägare, utvecklat pilotprojektet Raahen monienergiapuisto.
Grunden är en modell för hur den gröna elen ska kunna omvandlas till lagringsbar energi i stor skala: Genom elektrolys bildas vätgas. I en reaktor omvandlas denna sedan med hjälp av uppsamlad koldioxid till syntetisk metangas.
I nästa steg pumpas metangasen in i det naturgasnät som är under planering på Yxpila storindustriområde, för användning i processer inom industrierna på området eller som bränsle. Den spillvärme som uppstår i processen går i sin tur in i Karlebys fjärrvärmenät.
”Det huvudsakliga syftet med projektet är att skapa en skalbar modell, som sedan kan kopieras och utvecklas i större skala, för att stöda en utveckling i samhället mot koldioxidneutralitet”, säger Olli-Pekka Marttila, vd för Puhuris projektbolag Raahen Monivoima Oy.
Projektet är ett samarbete mellan Raahan Monivoima, Kokkolan Energia och Q Power.
Elproduktionen i pilotprojektet planeras ske i Ketunperäs energipark, cirka tio kilometer söder om Brahestad. Sex vindmöllor i storleksklassen 6-7 megawatt ska där backas upp av en solenergipark med 9 200 paneler med sammanlagd kapacitet på 5 megawatt. Vidare ska ett batteri på likaså 5 megawatt balansera variationerna mellan hög och låg produktion.
”Alla anläggningar för elproduktion ligger på vår egen mark och tillstånden för vindkraftverken är beviljade. Tillståndsprocessen för solenergianläggningen ligger i slutskedet”, berättar Olli-Pekka Marttila.
Av Ketunperäs elproduktion planeras en del för användning på industriområdet i Yxpila för elektrolys och senare metangasproduktion.
”Med metangasen kan en del av den fossila naturgasen inom industrin ersättas. Konceptet ökar användningen av förnybara energikällor, stabiliteten i elnäten förstärks och förnybara bränslen för industrin produceras kostnadseffektivt”, sammanfattar Olli-Pekka Marttila.
Trots att många olika teknologier ingår i projektet, ser han inga svaga länkar i kedjan.
”Vindkraft är sedan många år etablerad i industriell skala, och solenergin har utvecklats och vuxit enormt på senare år. Samma gäller batteriteknologin, som pushats framåt bland annat av den stora efterfrågan på batterier till elbilsindustrin. Batterierna blir allt mindre till formatet, medan effekten ständigt ökar. Projektets batterienhet på 5 megawatt ryms i en sjöcontainer av standardmått.”
Vad gäller elektrolys, för framställning av vätgas, och produktion av metan finns långa traditioner.
”Elektrolys är som uppfinning över hundra år gammal, även om utvecklingen av industriella tillämpningar kommit i gång i större skala först på senare tid. Även teknologin för metangasproduktionen är etablerad. I det här projektet har samarbetspartnern Q Power en egen teknologi för detta.”
Nu är vind- och solkraftsutrustningen och infrastrukturbygget i Ketunperä utlagda på offertrunda och under hösten får projektet en mer exakt prislapp.
Investeringsbeslutet fattas i början av 2023, när offerterna samlats in, men sedan kan det bli snabba ryck. Enligt planen kan hela systemet vara i bruk redan i slutet av 2024, om allt klaffar.
