Den 8 januari kl. 14.05 ringde alarmklockorna hos stamnätsoperatörerna i Centraleuropa. Frekvensen föll dramatiskt som tecken på att något allvarligt hade hänt. I Sydosteuropa ringde klockorna också, men där för att frekvensen steg. Efter 40 sekunder ledde en snabb kaskad av automatiserade händelser till att det europeiska elnätet separerades i två delar.
63 minuter och åtskillig dramatik senare kunde de två näten åter kopplas ihop.
Två veckor senare hade stamnätsoperatörernas europeiska organisation ENTSO-E en första analys av händelseförloppet klar:
Utlösande var att två 400 kilovolts strömskenor plötsligt separerades från varandra i transformatorstationen Ernestinovo i Kroatien. Detta efter att överströmskyddsreläet utlöst skenbrytaren mellan skenorna och därmed stoppade elöverföringen i båda riktningarna.
När elflödet sökte sig andra vägar, slog det inom 40 sekunder ut fjorton stationer i norra Balkan och Rumänien, med effekt att den nordvästra och sydöstra delen av det europeiska elnätet alltså separerades till två egna nät. Det kronologiska händelseförloppet framgår av ENTSO-E:s karta här nedan.
Elens frekvens, som normalt behöver hållas i intervallet 49,9–50,10 Herz, sjönk efter den inledande händelsen på 15 sekunder till 49,74 Herz nordväst om skiljelinjen och steg till 50,60 Herz i sydost.
Sedan klättrade frekvensen i nordväst efter fyra minuter åter upp till det önskade intervallet, medan den i sydost åkte av och an tills de två näten åter kunde kopplas ihop kl. 15.08.
Den effektobalans som uppstod var inledningsvis i storleksordningen 6 300 megawatt. Det motsvarar sex kärnkraftsreaktorer.
Trots allt klarade elsystemet denna gång av incidenten väl. Det berodde på samordnade aktioner av de europeiska stamnätsoperatörerna och en portion tur. Viktigast var att storskalig förbrukning (1 700 megawatt) automatiskt kopplades bort i Frankrike och Italien, baserat på ingångna avtal med större kunder. Från Norden tillfördes automatiskt 420 megawatt och från Storbritannien 60 megawatt.
I sydost var en viktig åtgärd att en turkisk produktionsenhet på 975 megawatt automatiskt kopplades bort ur nätet 32 sekunder efter den initiala händelsen i Ernestinovo.
I det finländska nätet gav incidenten inga spår, uppger Fingrids vd Jukka Ruusunen.
I Sverige märktes händelsen av kortvarigt, genom att automatik på likströmslänken Konti-Skan, en sjökabel mellan Sverige och Danmark, grep in och under 20 minuter stöttade det kontinentala synkronområdet, berättar driftchefen Pontus de Maré.
I Centraleuropa blev incidenten en stor sak medialt. Till exempel gav Stefan Zach, populär talesman för den österrikiska eljätten EVN, en pedagogisk lektion i tv.
Experter förutspår en storblackout i Europa inom fem år, förklarade han. På grund av kaskadeffekterna går det inte att i förväg med någon säkerhet förutse händelseförloppet. Han beskrev detta som en konsekvens av den europeiska megatrenden mot väderberoende förnybar el, som för med sig allt större och snabbare svängningar i elproduktionen.
”Utbyggnaden av förnybar el måste gå hand i hand med åtgärder som säkerställer att vi har el även när vind- och solkraften inte levererar”, sade Stefan Zach och efterlyste rundabordssamtal, där alla viktiga intressenter samlas för att lösa problemet. Så drämde han till:
”De flesta experter i Europa utgår från att det vid en överregional blackout kan ta tio till tolv dagar innan människor återfår strömmen. Att ett sådant läge skulle kunna leda till medborgarkrigsliknande scenarier kan man inte utesluta.”
