Det väckte uppmärksamhet när media i Sverige nyligen beskrev hur elpriset på spotmarknaden, som i dag ligger runt 30 euro/MWh, till 2030 kommer att stiga mycket kraftigt till över 60 euro/MWh.
En sådan framtida elprisnivå skulle drastiskt förändra affärskalkylerna i energibranschen och åter göra investeringar i ny produktionskapacitet lönsamma.
Bakom nyheten låg en studie, som Skellefteå Kraft beställt av Boston Consulting Group (BCG), en av världens ledande konsultfirmor. BCG visar en priskurva som 2030 når ungefär 77 euro/MWh och därefter långsiktigt ligger på nivån 65 euro/MWh. BCG:s talesman förklarade att prishöjningarna föranleds av att många kraftverk närmar sig slutet på sin tekniska livslängd och att ett högre elpris krävs, för att investerare ska satsa på ersättare.
Med denna och andra studier vill Skellefteå Kraft undersöka effekterna i det nordiska energisystemet, om den svenska politiska energiöverenskommelsen genomförs, vilket i klartext innebär att den svenska kärnkraften ska avvecklas till 2040.
Det helt avgörande problemet blir att säkra elproduktionen när slumpmässig produktion från vind och sol ska ta över planerbar kärnkraftskapacitet på i dagsläget 8 200 megawatt.
Lösningen kunde enligt Skellefteå Kraft gå ut på att öka effekten i Sveriges redan utbyggda älvar (kunde ge 3 900 megawatt mer vattenkraft), bygga ut riktigt storskalig vindkraft (65–75 TWh per år) och solkraft (10–20 TWh) och öka mängden kraftvärme – då skulle Sverige klara sin försörjning nästan alla timmar på året.
I en annan studie, som Skellefteå Kraft beställt av Sweco, kalkyleras ett framtida årspris på elen på 55 euro/MWh, även det högre än branschexperternas prisprognoser och, ifall kalkylen stämmer,
goda nyheter för bland annat ägarna till Olkiluoto 3 och Fennovoima.
Katternös vd Roger Holm tar efter en närmare läsning av BCG:s studie det angivna elpriset med en nypa salt: ”Siffran baserar sig inte på marknadspris, utan står för en estimerad produktionskostnad med 25 procents vinstpåslag för de valda förnybara produktionsformerna”, kommenterar han.
”Det problem vi har är att dagens elmarknadsdesign likställer alla kilowattimmar och inte premierar sådan elproduktionskapacitet som kan planeras och styras. Den intressanta frågan är när politikerna börjar styra om marknadsdesignen. Då kan spelbanan komma att ritas om väsentligt”, säger Roger Holm.
