Projektet har följts med nyfikenhet, då vindkraftsparken byggts i ett arktiskt klimat med återkommande nedisning av möllorna. Även kritiker har varit aktiva och hänvisat till den inverkan vindmöllorna har på fjällandskapet.
Förespråkarna har hänvisat till att vindförhållandena är goda, med en beräknad medelvind på 7,5–8 meter/sekund, samtidigt som det är nära till vattenkraftsanläggningar, vilket gjort att vindkraftverken kostnadseffektivt kunnat anslutas till det nationella stamnätet.
Blaikenmöllorna använder växellådslösa direktdrivna magnetiska generatorer från Kina, baserade på neodym och andra jordartsmetaller, för att undvika problem med slitage på rörliga delar i växellådorna.
För att motverka isbildning på rotorbladen har vindkraftverken fått ingjutna kolfibermattor, som värms upp när is bildas, och ett varmluftssystem som cirkulerar i bladen, två teknologier som inte använts tillsammans tidigare.
Den installerade effekten hos möllorna är 247,5 megawatt, den årliga beräknade elproduktionen anges till 714 GWh/år. Det motsvarar att vindmöllorna används till 33 procent av sin installerade effekt.
Ägarna är Skellefteå Kraft (85 procent) och Fortum (15 procent), investeringen motsvarar 350 miljoner euro. Av det kommer 15 miljoner euro från EU:s ramprogram NER300.
