Energikällorna för svensk elproduktion efter elproduktion 1970–2012. Den snabba kärnkraftsutbyggnaden i Sverige tillsammans med den storskaliga vattenkraften fick som effekt att landets elproduktion varit närmast fri från koldioxidutsläpp sedan 1980-talet.

Rekordproduktion vid svenska reaktorer

Den svenska kärnkraften är officiellt på väg att fasas ut. Men de återstående kärnkraftsreaktorerna producerade rekordmycket el under 2018.

 

Fyra av Sveriges ursprungligen tolv kärnreaktorer har tagits ur bruk. Vid de kvarvarande åtta reaktorerna producerades under 2018 emellertid mer el än någonsin sedan de första av dem togs i bruk för 43 år sedan.

Årsproduktionen vid de tre reaktorerna i Forsmark var 25 terawattimmar (TWh), vid de fyra reaktorerna i Ringhals 30 TWh och vid den återstående reaktorn i Oskarshamn 11,1 TWh, sammanlagt alltså 66,1 TWh.

Sammantaget under 2018 stod kärnkraften för 42 procent och vattenkraften för 39 procent av Sveriges elproduktion.

”Resultatet i vår svenska kärnkraft för 2018 ger all anledning att vara optimistisk om kärnkraftens bidrag framöver”, säger Torbjörn Wahlborg, elproduktionschef vid Vattenfall, som är huvudägare i sju av reaktorerna.

Enligt uppgifter från Vattenfall höll sig produktionskostnaden vid bolagets sju reaktorer under 2018 på 21–23 öre/kWh (20–22 euro/MWh), alla kostnader inräknade.

En förklaring till rekordsiffrorna för den svenska kärnkraften är att alla de aktuella reaktorerna efter många år av moderniseringar och uppgraderingar nu klarat att köra i stort sett störningsfritt.

Att märka är att två av reaktorerna i Ringhals är på väg att tas ur bruk, den ena i slutet av 2019, den andra under 2020. Med det försvinner drygt 1300 megawatt effekt, som i fjol levererade sammanlagt 15,8 TWh el.

Som jämförelse producerade Finlands fyra kärnkraftsreaktorer 21,9 MWh el under 2018.

TEXT: Svenolof Karlsson