Tar elnätsföretagen ut överpriser? Energimyndighetens egna dokument ger detaljerat besked.
Från och med 2005, då systemet togs i bruk, har myndigheten på det kalkylerade nätvärdet räknat med avkastningsprocenter som genom åren varierat över en skala på 3,03–5,01 procent, räknat som realvärde efter skatt.
Utjämnat över de olika tillsynsperioderna var den tillåtna avkastningen 4,27 procent under perioden 2005–2007, 4,37 procent under 2008–2011 och 3,48 procent under 2012–2015. Preliminärt räknar myndigheten med 4,57 procent för 2016–2019.
Den tillåtna avkastningsprocenten var alltså markant lägre under den tillsynsperiod vars beslut nu inväntas. Att så är fallet tillskrivs främst det extremt låga ränteläge som ingen hade väntat sig.
Detta återspeglas i Energimyndigheten preliminära besked att elnätsföregen under 2012–2015 sammantaget överdebiterat sina kunder med omkring 300 miljoner euro.
Under perioden 2008–2011 underdebiterades kunderna i Finland med 314 miljoner euro.
Regeln är att ett elnätsföretag inte får hamna i ett skuldförhållande till sina kunder när resultatet (= de siffror som ges i Energimyndighetens beslut) av de två senaste tillsynsperioderna sammanräknas.
I Nykarleby Kraftverks fall tyder Energimyndighetens preliminära besked på att bolaget överdebiterat sina kunder med omkring 100 000 euro/år under perioden 2012–2015. Under 2008–2011 låg debiteringen däremot under den tillåtna nivån med omkring 200 000 euro/år.
”Eftersom myndighetsövervakningen beaktar två perioder, har vi över en åttaårsperiod underdebiterat med omkring 100 000 euro/år”, säger Tony Eklund.
Sett till tarifferna ligger Nykarleby Kraftverk i dag kring landsmedeltalet.
”Vi har i Nykarleby höjt elnätsavgiften från nyår med omkring 4 procent, på grund av Fingrids högre nätavgifter och kraven att satsa allt mer i elnätet. Det var den första höjningen i Nykarleby på tre år”, förklarar Tony Eklund.
För Herrfors Näts del tillkommer en speciell komplikation. Med Herrfors köp av Jakobstads Energiverk 2015 blev Herrfors ägare till ett prisområde (Jakobstad och Larsmo) som är mycket mera kompakt än det övriga Herrforsnätet.
Med andra ord: genom att Jakobstad och Larsmo är tätbebyggda behövs inte så mycket ledning per kund. Det återspeglas i de lägre prisnivåer som Energimyndigheten tidigare fastställt.
”Mot den här bakgrunden har Energimyndigheten gett Herrfors Nät tillstånd att under en övergångstid, till augusti 2019, använda olika tariffer för Jakobstad-Larsmo och det övriga Herrforsområdet”, säger Seppo Tupeli.
Det hör till saken att Jakobstads Energiverk före 2012 hade överdebiterat sina kunder, enligt Energimyndighetens beslut, och därför var tvunget att underdebitera dem under den period som inleddes 2012 och som pågick när Herrfors tog över som ny ägare.
”Jakobstads Energiverks gamla skuld till sina kunder återbetalades alltså via lägre tariffer under åren 2012–2015. När Herrfors Nät i oktober 2015 och januari 2016 höjde tarifferna i Jakobstad och Larsmo, var det början av en normalisering till den nivå där avgifterna egentligen ska ligga”, säger Seppo Tupeli.
I början av 2017 höjdes elnätsavgiften med 5–9 procent inom Herrfors Näts hela område, med liknande motiveringar som Tony Eklund ger för Nykarleby.
”Stamnätsavgifterna har höjts, och de investeringar i elnätet som behövs för att vi ska klara kraven på ökad driftsäkerhet ger oss inte mycket val”, säger Seppo Tupeli.
”Omöjligt få båda samtidigt”
Valet står mellan billig eldistribution och hög leveranssäkerhet. Man kan inte få båda samtidigt, förklarade Energimyndighetens chef Simo Nurmi, när han i fjol mötte riksdagens ekonomiutskott.
Han beskrev hur landets 80 elnätsföretag är mycket olika varandra:
- Årsomsättningen varierar mellan 0,8 och 230 miljoner euro
- Kundantalet varierar mellan 750 och 460 000
- Antalet anställda varierar mellan 2 och 300
- Ägarna varierar över en skala från internationella pensionsbolag till kundägda andelslag
Även de fysiska förutsättningarna växlar stort: från tätort med nästa bara jordkabel till extrem glesbygd med nästan bara luftledningar.
Oberoende av förutsättningarna ska alla elnätsföretag bemötas jämlikt. Samhället är helt beroende av högklassig el till skäligt pris, och Energimyndighetens mål är att trygga en hög servicenivå i hela landet, sammanfattade Simo Nurmi.
